Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i marken. Du kan inte se den, lukta den eller smaka den, så det enda sättet att veta om du har radon hemma är att mäta. I Sverige orsakar radon i bostäder cirka 500 fall av lungcancer varje år enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Det gör radon till den näst största orsaken till lungcancer efter rökning.
Här går vi igenom vad radon är, vilka hälsoeffekter gasen har och vad du kan göra om du misstänker höga halter i huset.
Vad är radon?
Radon bildas när radium sönderfaller, och radium kommer i sin tur från uran som finns naturligt i berggrund och jord. Gasen varken luktar, smakar eller syns, och det är just därför den är svår att upptäcka. Utan en mätning märker du den inte.
Radon i inomhusluften kommer från tre håll:
- Marken under och runt huset. Markradon är den klart vanligaste källan i både småhus och flerbostadshus. Gasen dras in genom sprickor och otätheter i grunden, eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än ute.
- Byggnadsmaterial. Vissa material avger radon, framför allt blåbetong som byggdes in i många äldre svenska hus.
- Hushållsvattnet. Vatten från egen brunn kan innehålla radon som frigörs till luften när du duschar eller diskar.
Hur höga halterna blir beror på geologin där du bor och på hur huset är byggt och ventilerat.
Så påverkar radon hälsan
Radon ger inga symtom här och nu. Du får ingen huvudvärk, ingen irritation och ingen lukt som varnar dig, och det är därför hälsoeffekterna är lätta att missa. Risken handlar om lungcancer på lång sikt.
Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ungefär 14 procent av alla lungcancerfall i Sverige beror på radon, alltså omkring 500 fall om året. Av dem drabbar cirka 450 personer som också röker och cirka 50 personer som inte röker. Rökning och radon förstärker varandra, så risken är betydligt högre om du både röker och bor i ett hus med höga halter.
Risken växer med både halten och tiden. Enligt myndigheten ökar risken för lungcancer med ungefär 16 procent per 100 Bq/m³ i inomhusluften. Ju längre du bor med höga värden, desto mer bygger risken på sig.
Referensvärde och radonmätning
I Sverige är referensvärdet för radon i bostäder 200 Bq/m³. Ligger halten över det bör du göra något åt den, och samma nivå gäller som gränsvärde i nya byggnader.
Radon mäter du med spårfilmsdosor, som i dagligt tal brukar kallas radonpuckar. En radonpuck innehåller en film som registrerar strålningen från radon under den tid mätningen pågår. Du placerar puckarna i bostaden och skickar in dem för analys när mätningen är klar.
För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde ska mätningen pågå i minst två månader under eldningssäsongen, som räknas från 1 oktober till 30 april. En kortare mätning på ungefär en vecka går att göra om det är bråttom, men den ger bara en fingervisning och duger inte som underlag vid till exempel en husförsäljning. Vill du komma igång kan du beställa en radonmätning och mäta under vinterhalvåret.
Vad kan du göra åt radon?
Först mäter du, sedan avgörs åtgärden efter resultatet. Vilken lösning som passar beror på var radonet kommer ifrån.
Kommer det mesta från marken kan en radonsug sänka halten. Den skapar ett undertryck under huset och leder bort gasen innan den tar sig in. Sitter problemet i byggnadsmaterialet, till exempel blåbetong, handlar det oftare om att se över ventilationen så att luften byts ut snabbare. Kommer radonet från vattnet är det vattnet du åtgärdar.
Vi kontrollerar orsaken först och utgår från vad mätningen visar innan vi föreslår någon åtgärd. Har du frågor, eller vill veta hur vi arbetar med radon, hör av dig så tittar vi på just ditt hus.
